Veckoprogram

Måndag 16/7
Tisdag 17/7
Onsdag 18/7
Torsdag 19/7
Fredag 20/7
Lördag 21/7
Söndag 22/7
Måndag 23/7
Tisdag 24/7
Onsdag 25/7
Torsdag 26/7
Fredag 27/7
Lördag 28/7
Söndag 29/7
Månadsprogram

Snabblänkar

EventorBanner136x32 3

Årsprogram som PDF-fil
kalender2016 140

Senaste kartorna

Ivar Lundanes
O-Ringen E1, 2018-07-23
Martin Jansson
O-ringen E1, 2018-07-23
Ivar Lundanes
Mellom, 2018-07-19
Ivar Lundanes
O-Ringenprepp del 2, 2018-07-16
Ivar Lundanes
O-Ringenprepp del 1, 2018-07-16
Ivar Lundanes
Mellom, 2018-07-14

Teorierna har varit många om de tragiska dödsfallen bland unga orienterare. I mitten av 90-talet var det twar-bakterien som ansågs ligga bakom. Idag fokuseras forskningen kring bakterien bartonella. Det efter att Uppsalaläkaren Lars Wesslén förra året lagt fram en doktorsavhandling i ämnet.

Twar, eller chlamydia pneumoniae som det medicinska namnet är, var länge den bakterie som forskningen kring “orienteringsdöden“ fokuserades kring.
Vid Uppsala Universitet har forskning rörande plötslig hjärtdöd bland unga manliga orienterare pågått i ett antal år och i maj förra året lades en doktorsavhandling i ämnet fram. Mannen bakom avhandlingen är Lars Wesslén och han har inte hittat någon ökad förekomst av chlamydia pneumoniae hos de orienterare som kunnat undersökas. I alla fall inte i jämförelse med andra samhällsgrupper.

Bartonella är huvudspåret

Vad Uppsalaforskningen kommit att fokusera kring är istället en bakterie med namnet bartonella. I samtliga fem fall av avlidna orienterare där mikrobiologisk testning varit möjlig har bartonella varit förekommande. I fyra fall i hjärtat och i ett fall i lungorna. Man har också kunnat konstatera att det är fyra gånger vanligare med antikroppar mot bartonella hos orienterare än hos vanliga blodgivare. Proverna på orienterare är från den omfattande blodprovstagning som gjordes 1992-93.
Sedan doktorsavhandlingen presenterades förra våren har det inte hänt något nytt på forskningsfronten. Vad som var osäkert i avhandlingen var orsaken till den anhopning av dödsfall under en kort tidsperiod i början av 90-talet. Det finns inte heller idag några svar på den frågan, och ingen forskning pågår.

Övervakar de rankade löparna

- Det vi försöker göra i dagsläget är att övervaka elitgruppen av manliga orienterare. De 1 700 som är med på rankinglistan försöker vi följa, men det är ett svårt arbete, säger Lars Wesslén.
Att övervaka betyder inte någon form av regelbundna läkarkontroller. Det handlar om att följa dödligheten i gruppen.

- Det finns intressanta fall med orienterare som dött även innan den uppmärksammade perioden i början av 90-talet, och skulle något sådant hända igen så skulle vi kunna vara tidiga att upptäcka det. Framför allt är det orienterare över 35 år som är intressant. Är det någon yngre som avlider blir det sådan uppståndelse att det uppmärksammas, men i just gruppen mellan 35 och 45 kan det finnas fall som inte kopplas samman med det här, menar Wesslén.

Får inte hjälp av SOFT

I dagsläget fungerar inte den här övervakningen på bästa sätt menar man från Uppsalahåll.
- Nej, tyvärr så vill inte Orienteringsförbundet ge oss personnummer på alla löpare i rankinglistan. Det är något som skulle underlätta övervakningen betydligt. Som det är nu går det inte professionellt till utan bygger på rapporter från enskilda, säger Wesslén.

HENRIK ERICKSON

 Texten hämtad ur Skogssport nr 9/2002 och publicerad här med tidningens tillstånd.